| Titel | En skorsten på huvudet |
| Författare | Pettersson Allan Rune |
| Genre | ungdom |
| Speltid | 30 |
| Män | 6 |
| Kvinnor | 3 |
| Musik | Nej |
Pettersson, Allan Rune
EN SKORSTEN PÅ HUVUDET
Speltid: 30 min
Scenbild: ett kök, vardags- och sovrum med TV, ett klassrum, en skolgård, vid en kiosk
Personer:
Ville Karaktären
Mamma Smoky Slim
Pappa Trädgårdsmästaren
Berra Gubben
Fröken Samt den framtida familjen
Handling:
Den här pjäsen handlar om tobaksrökningen och dess följder. Pappa har beslutat för 317:de gången att sluta röka. "Det är väl ingen konst att sluta röka - det har jag gjort massor av gånger. Det är bara fråga om karaktär." På natten har pappa en mardröm om sin karaktär. Också Ville drömmer, en rökande man i cowboyhatt bjuder honom på cigaretter. Precis som han sagt i televisionen. I skolan visar fröken hur en rökares lungor ser ut och på natten drömmer Ville igen, den här gången att det är skogsbrand. Och visst luktar det rök för hans pappa har börjat röka igen. På vägen till skolan möter han gubben som menar som smålänningen: "Om Vår Herre hade menat att människan skulle röka, då hade han nog satt en skorsten på huvudet." Pjäsen slutar med en framtidsversion 300 år senare och pappa kommer hem med en nattvakt från jorden. På sin kala hjässa har han er skorsten som det ryker ur.
Övrigt: Pjäsen bör spelas i ett rum där man får röka. Med pjäsen gör författaren antirökpropaganda utan bumerangeffekt. Denhär pjäsen kan man verkligen rekommendera, den riktar sig främst till lågstadiets högre klasser. Uppgifterna om rökavvänjningsklinikerna bör kollas, likaså väntetiden till dem.
EN SKORSTEN PÅ HUVUDET
Speltid: 30 min
Scenbild: ett kök, vardags- och sovrum med TV, ett klassrum, en skolgård, vid en kiosk
Personer:
Ville Karaktären
Mamma Smoky Slim
Pappa Trädgårdsmästaren
Berra Gubben
Fröken Samt den framtida familjen
Handling:
Den här pjäsen handlar om tobaksrökningen och dess följder. Pappa har beslutat för 317:de gången att sluta röka. "Det är väl ingen konst att sluta röka - det har jag gjort massor av gånger. Det är bara fråga om karaktär." På natten har pappa en mardröm om sin karaktär. Också Ville drömmer, en rökande man i cowboyhatt bjuder honom på cigaretter. Precis som han sagt i televisionen. I skolan visar fröken hur en rökares lungor ser ut och på natten drömmer Ville igen, den här gången att det är skogsbrand. Och visst luktar det rök för hans pappa har börjat röka igen. På vägen till skolan möter han gubben som menar som smålänningen: "Om Vår Herre hade menat att människan skulle röka, då hade han nog satt en skorsten på huvudet." Pjäsen slutar med en framtidsversion 300 år senare och pappa kommer hem med en nattvakt från jorden. På sin kala hjässa har han er skorsten som det ryker ur.
Övrigt: Pjäsen bör spelas i ett rum där man får röka. Med pjäsen gör författaren antirökpropaganda utan bumerangeffekt. Denhär pjäsen kan man verkligen rekommendera, den riktar sig främst till lågstadiets högre klasser. Uppgifterna om rökavvänjningsklinikerna bör kollas, likaså väntetiden till dem.